הֹדוּ לַיהוָה כִּי טוֹב כִּי לְעוֹלָם חַסְדּוֹ:
Tacka den Evige, ty Han är god, ty Hans nåd är evig.
יֹאמְרוּ גְּאוּלֵי יְהוָה אֲשֶׁר גְּאָלָם מִיַּד צָר:
Så skall den Eviges återlösta säga, de som Han återlöste ur förtryckarens hand.
וּמֵאֲרָצוֹת קִבְּצָם מִמִּזְרָח וּמִמַּעֲרָב מִצָּפוֹן וּמִיָּם:
Och samlade dem från länderna, från öster och från väster, från norr och från havet.
תָּעוּ בַמִּדְבָּר בִּישִׁימוֹן דָּרֶךְ עִיר מוֹשָׁב לֹא מָצָאוּ:
De irrade i öknen, på en väg genom ödemarken; de fann ingen bebodd stad.
רְעֵבִים גַּם צְמֵאִים נַפְשָׁם בָּהֶם תִּתְעַטָּף:
Hungriga såväl som törstiga, deras själ försmäktade i dem.
וַיִּצְעֲקוּ אֶל יְהוָה בַּצַּר לָהֶם מִמְּצוּקוֹתֵיהֶם יַצִּילֵם:
Och de ropade till den Evige i sin nöd; ur deras trångmål räddade Han dem.
וַיַּדְרִיכֵם בְּדֶרֶךְ יְשָׁרָה לָלֶכֶת אֶל עִיר מוֹשָׁב:
Och Han ledde dem på en rak väg, så att de kunde gå till en bebodd stad.
יוֹדוּ לַיהוָה חַסְדּוֹ וְנִפְלְאוֹתָיו לִבְנֵי אָדָם:
De skall tacka den Evige för Hans nåd, och för Hans under mot människors barn.
כִּי הִשְׂבִּיעַ נֶפֶשׁ שֹׁקֵקָה וְנֶפֶשׁ רְעֵבָה מִלֵּא טוֹב:
Ty Han mättade en törstande själ, och en hungrande själ fyllde Han med det goda.
יֹשְׁבֵי חֹשֶׁךְ וְצַלְמָוֶת אֲסִירֵי עֳנִי וּבַרְזֶל:
De som satt i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järn.
כִּי הִמְרוּ אִמְרֵי אֵל וַעֲצַת עֶלְיוֹן נָאָצוּ:
Ty de var upproriska mot Guds ord, och de föraktade den Högstes råd.
וַיַּכְנַע בֶּעָמָל לִבָּם כָּשְׁלוּ וְאֵין עֹזֵר:
Och Han kuvade deras hjärta med möda; de snavade utan att någon hjälpte dem.
וַיִּזְעֲקוּ אֶל יְהוָה בַּצַּר לָהֶם מִמְּצֻקוֹתֵיהֶם יוֹשִׁיעֵם:
Och de ropade till den Evige i sin nöd; ur deras trångmål frälste Han dem.
יוֹצִיאֵם מֵחֹשֶׁךְ וְצַלְמָוֶת וּמוֹסְרוֹתֵיהֶם יְנַתֵּק:
Han förde dem ut ur mörker och dödsskugga, och Han bröt sönder deras bojor.
יוֹדוּ לַיהוָה חַסְדּוֹ וְנִפְלְאוֹתָיו לִבְנֵי אָדָם:
De skall tacka den Evige för Hans nåd, och för Hans under mot människors barn.
כִּי שִׁבַּר דַּלְתוֹת נְחֹשֶׁת וּבְרִיחֵי בַרְזֶל גִּדֵּעַ:
Ty Han bröt sönder kopparportar, och högg av järnbommar.
אֱוִלִים מִדֶּרֶךְ פִּשְׁעָם וּמֵעֲוֹנֹתֵיהֶם יִתְעַנּוּ:
Dårar, på grund av sin överträdelses väg och på grund av sina missgärningar, blir plågade.
כָּל אֹכֶל תְּתַעֵב נַפְשָׁם וַיַּגִּיעוּ עַד שַׁעֲרֵי מָוֶת:
Deras själ avskyr all mat, och de når dödens portar.
וַיִּזְעֲקוּ אֶל יְהוָה בַּצַּר לָהֶם מִמְּצֻקוֹתֵיהֶם יוֹשִׁיעֵם:
Och de ropade till den Evige i sin nöd; ur deras trångmål frälste Han dem.
יִשְׁלַח דְּבָרוֹ וְיִרְפָּאֵם וִימַלֵּט מִשְּׁחִיתוֹתָם:
Han sände sitt ord och botade dem, och räddade dem ur deras grav.
יוֹדוּ לַיהוָה חַסְדּוֹ וְנִפְלְאוֹתָיו לִבְנֵי אָדָם:
De skall tacka den Evige för Hans nåd, och för Hans under mot människors barn.
וְיִזְבְּחוּ זִבְחֵי תוֹדָה וִיסַפְּרוּ מַעֲשָׂיו בְּרִנָּה:
Och de skall offra tacksägelseoffer, och de skall berätta om Hans gärningar med sång.
(פ) יוֹרְדֵי הַיָּם בָּאֳנִיּוֹת עֹשֵׂי מְלָאכָה בְּמַיִם רַבִּים:
De som far ut på havet i skepp, som driver handel på de stora vattnen.
הֵמָּה רָאוּ מַעֲשֵׂי יְהוָה וְנִפְלְאוֹתָיו בִּמְצוּלָה:
De såg den Eviges gärningar och Hans under i djupet.
וַיֹּאמֶר וַיַּעֲמֵד רוּחַ סְעָרָה וַתְּרוֹמֵם גַּלָּיו:
Han talade, och Han reste upp en storm, och den lyfte dess vågor.
יַעֲלוּ שָׁמַיִם יֵרְדוּ תְהוֹמוֹת נַפְשָׁם בְּרָעָה תִתְמוֹגָג:
De steg upp mot himlen, de sjönk ner i djupen; deras själ förtvinade av olycka.
יָחוֹגּוּ וְיָנוּעוּ כַּשִּׁכּוֹר וְכָל חָכְמָתָם תִּתְבַּלָּע:
De var förskräckta och raglade som en drucken, och all deras vishet var till intet.
וַיִּצְעֲקוּ אֶל יְהוָה בַּצַּר לָהֶם וּמִמְּצוּקֹתֵיהֶם יוֹצִיאֵם:
De ropade till den Evige i sin nöd, att Han skulle föra dem ut ur deras trångmål.
יָקֵם סְעָרָה לִדְמָמָה וַיֶּחֱשׁוּ גַּלֵּיהֶם:
Stormen som Han hade rest upp stillnade till lugn, och deras vågor tystnade.
וַיִּשְׂמְחוּ כִי יִשְׁתֹּקוּ וַיַּנְחֵם אֶל מְחוֹז חֶפְצָם:
De gladde sig att vågorna lade sig, och Han ledde dem till den trakt de önskade.
יוֹדוּ לַיהוָה חַסְדּוֹ וְנִפְלְאוֹתָיו לִבְנֵי אָדָם:
De skall tacka den Evige för Hans nåd, och för Hans under mot människors barn.
וִירֹמְמוּהוּ בִּקְהַל עָם וּבְמוֹשַׁב זְקֵנִים יְהַלְלוּהוּ:
Och de skall upphöja Honom i folkets församling, och prisa Honom i de äldstes krets.
יָשֵׂם נְהָרוֹת לְמִדְבָּר וּמֹצָאֵי מַיִם לְצִמָּאוֹן:
Han gör floder till öken, och vattenkällor till torr mark;
אֶרֶץ פְּרִי לִמְלֵחָה מֵרָעַת יֹשְׁבֵי בָהּ:
ett fruktbart land till salt ödemark, på grund av dess invånares ondska.
יָשֵׂם מִדְבָּר לַאֲגַם מַיִם וְאֶרֶץ צִיָּה לְמֹצָאֵי מָיִם:
Han gör en öken till en vattensjö, och en ödemark till vattenkällor.
וַיּוֹשֶׁב שָׁם רְעֵבִים וַיְכוֹנְנוּ עִיר מוֹשָׁב:
Och Han låter de hungrande bo där, och de grundar en bebodd stad.
וַיִּזְרְעוּ שָׂדוֹת וַיִּטְּעוּ כְרָמִים וַיַּעֲשׂוּ פְּרִי תְבוּאָה:
Och de sår åkrar och planterar vingårdar, som ger frukt och säd.
וַיְבָרֲכֵם וַיִּרְבּוּ מְאֹד וּבְהֶמְתָּם לֹא יַמְעִיט:
Och Han välsignade dem, och de förökade sig storligen, och deras boskap minskade inte.
וַיִּמְעֲטוּ וַיָּשֹׁחוּ מֵעֹצֶר רָעָה וְיָגוֹן:
Men de blev åter få och nedböjda av förtryck, olycka och sorg.
שֹׁפֵךְ בּוּז עַל נְדִיבִים וַיַּתְעֵם בְּתֹהוּ לֹא דָרֶךְ:
Han öser förakt över furstar och låter dem irra i en ödemark där ingen väg finns.
וַיְשַׂגֵּב אֶבְיוֹן מֵעוֹנִי וַיָּשֶׂם כַּצֹּאן מִשְׁפָּחוֹת:
Och Han upprättade den behövande ur fattigdomen och gav honom familjer som hjordar.
יִרְאוּ יְשָׁרִים וְיִשְׂמָחוּ וְכָל עַוְלָה קָפְצָה פִּיהָ:
De rättsinniga ser det och gläder sig, och all orättfärdighet tillsluter sin mun.
מִי חָכָם וְיִשְׁמָר אֵלֶּה וְיִתְבּוֹנְנוּ חַסְדֵי יְהוָה:
Den som är vis skall lägga detta på minnet, och de skall begrunda den Eviges nådegärningar.