לָמָה יְהוָה תַּעֲמֹד בְּרָחוֹק תַּעְלִים לְעִתּוֹת בַּצָּרָה:
Evige, varför står Du så långt borta? [Varför] döljer Du Dig i nödens tider?
בְּגַאֲוַת רָשָׁע יִדְלַק עָנִי יִתָּפְשׂוּ בִּמְזִמּוֹת זוּ חָשָׁבוּ:
I sitt högmod jagar den onde den fattige. Må de fångas i de planer som de tänkt ut.
כִּי הִלֵּל רָשָׁע עַל תַּאֲוַת נַפְשׁוֹ וּבֹצֵעַ בֵּרֵךְ נִאֵץ יְהוָה:
För den onde berömmer sig av sin själs begär, och den girige hånar och föraktar den Evige.
רָשָׁע כְּגֹבַהּ אַפּוֹ בַּל יִדְרֹשׁ אֵין אֱלֹהִים כָּל מְזִמּוֹתָיו:
Den onde i sitt högmod [tänker]: "Han utkräver inget; det finns ingen Gud", så är alla hans tankar.
יָחִילוּ (דרכו) דְרָכָיו בְּכָל עֵת מָרוֹם מִשְׁפָּטֶיךָ מִנֶּגְדּוֹ כָּל צוֹרְרָיו יָפִיחַ בָּהֶם:
Hans vägar lyckas alltid; Dina domar är långt borta från honom. Alla sina motståndare blåser han åt.
אָמַר בְּלִבּוֹ בַּל אֶמּוֹט לְדֹר וָדֹר אֲשֶׁר לֹא בְרָע:
Han säger i sitt hjärta: "Jag ska inte vackla; från släkte till släkte ska jag inte drabbas av olycka."
אָלָה פִּיהוּ מָלֵא וּמִרְמוֹת וָתֹךְ תַּחַת לְשׁוֹנוֹ עָמָל וָאָוֶן:
Hans mun är full av eder och svek och bedrägeri; under hans tunga är ofärd och orätt.
יֵשֵׁב בְּמַאְרַב חֲצֵרִים בַּמִּסְתָּרִים יַהֲרֹג נָקִי עֵינָיו לְחֵלְכָה יִצְפֹּנוּ:
Han sitter på lur vid byarna; i lönndom dräper han den oskyldige; hans ögon spejar efter den värnlöse.
יֶאֱרֹב בַּמִּסְתָּר כְּאַרְיֵה בְסֻכֹּה יֶאֱרֹב לַחֲטוֹף עָנִי יַחְטֹף עָנִי בְּמָשְׁכוֹ בְרִשְׁתּוֹ:
Han lurar på en gömd plats; som ett lejon i sitt snår lurar han för att gripa den fattige; han griper den fattige genom att dra in honom i sitt nät.
(ודכה) יִדְכֶּה יָשֹׁחַ וְנָפַל בַּעֲצוּמָיו (חלכאים) חֵיל כָּאִים:
Han kröker sig, han böjer sig ner, och de värnlösa faller genom hans makt.
אָמַר בְּלִבּוֹ שָׁכַח אֵל הִסְתִּיר פָּנָיו בַּל רָאָה לָנֶצַח:
Han säger i sitt hjärta: "Gud har glömt; Han har dolt Sitt ansikte, Han ser det aldrig."
קוּמָה יְהוָה אֵל נְשָׂא יָדֶךָ אַל תִּשְׁכַּח (עניים) עֲנָוִים:
Stå upp, Evige Gud, lyft upp Din hand; glöm inte de betryckta.
עַל מֶה נִאֵץ רָשָׁע אֱלֹהִים אָמַר בְּלִבּוֹ לֹא תִּדְרֹשׁ:
Varför hånar den onde Gud? Han säger i sitt hjärta att Du inte utkräver.
רָאִתָה כִּי אַתָּה עָמָל וָכַעַס תַּבִּיט לָתֵת בְּיָדֶךָ עָלֶיךָ יַעֲזֹב חֵלֶכָה יָתוֹם אַתָּה הָיִיתָ עוֹזֵר:
Du har sett det, för Du skådar ofärd och förtret för att gripa in med Din makt; åt Dig överlämnar den värnlöse [sin sak]; Du är den faderlöses hjälpare.
שְׁבֹר זְרוֹעַ רָשָׁע וָרָע תִּדְרוֹשׁ רִשְׁעוֹ בַל תִּמְצָא:
Bryt sönder den ondes arm, och sök efter den ondskefulles ondska tills Du inte finner den mer.
יְהוָה מֶלֶךְ עוֹלָם וָעֶד אָבְדוּ גוֹיִם מֵאַרְצוֹ:
Den Evige är Kung för alltid och evigt; hednafolken försvinner ur Hans land.
תַּאֲוַת עֲנָוִים שָׁמַעְתָּ יְהוָה תָּכִין לִבָּם תַּקְשִׁיב אָזְנֶךָ:
De betrycktas längtan hör Du, Evige; må Du styrka deras hjärta, må Ditt öra lyssna,
לִשְׁפֹּט יָתוֹם וָדָךְ בַּל יוֹסִיף עוֹד לַעֲרֹץ אֱנוֹשׁ מִן הָאָרֶץ:
för att skaffa rätt åt den faderlöse och den förtryckte, så att en människa av stoft inte längre sprider skräck.