לְדָוִד בָּרוּךְ יְהוָה צוּרִי הַמְלַמֵּד יָדַי לַקְרָב אֶצְבְּעוֹתַי לַמִּלְחָמָה:
Av David. Välsignad är den Evige, min Klippa, som övar mina händer för strid, mina fingrar för krig.
חַסְדִּי וּמְצוּדָתִי מִשְׂגַּבִּי וּמְפַלְטִי לִי מָגִנִּי וּבוֹ חָסִיתִי הָרוֹדֵד עַמִּי תַחְתָּי:
Min nåd och min fästning, min höga borg och min befriare, min sköld i vilken jag tar min tillflykt, som lägger folk under mig.
יְהוָה מָה אָדָם וַתֵּדָעֵהוּ בֶּן אֱנוֹשׁ וַתְּחַשְּׁבֵהוּ:
Evige, vad är en människa att Du känner henne, en människoson att Du tänker på honom?
אָדָם לַהֶבֶל דָּמָה יָמָיו כְּצֵל עוֹבֵר:
Människan är som en vindfläkt; hennes dagar är som en flyende skugga.
יְהוָה הַט שָׁמֶיךָ וְתֵרֵד גַּע בֶּהָרִים וְיֶעֱשָׁנוּ:
Evige, böj Din himmel och stig ner; rör vid bergen så att de ryker.
בְּרוֹק בָּרָק וּתְפִיצֵם שְׁלַח חִצֶּיךָ וּתְהֻמֵּם:
Slunga blixtar och skingra dem; sänd ut Dina pilar och förvirra dem.
שְׁלַח יָדֶיךָ מִמָּרוֹם פְּצֵנִי וְהַצִּילֵנִי מִמַּיִם רַבִּים מִיַּד בְּנֵי נֵכָר:
Sträck ut Dina händer från höjden; befria mig och rädda mig ur stora vatten, ur främlingars händer,
אֲשֶׁר פִּיהֶם דִּבֶּר שָׁוְא וִימִינָם יְמִין שָׁקֶר:
vilkas mun talar tomhet, och vilkas högra hand är en falskhetens högra hand.
אֱלֹהִים שִׁיר חָדָשׁ אָשִׁירָה לָּךְ בְּנֵבֶל עָשׂוֹר אֲזַמְּרָה לָּךְ:
Gud, jag skall sjunga en ny sång till Dig; med psaltare och tiosträngad harpa skall jag spela för Dig.
הַנּוֹתֵן תְּשׁוּעָה לַמְּלָכִים הַפּוֹצֶה אֶת דָּוִד עַבְדּוֹ מֵחֶרֶב רָעָה:
Han som ger frälsning åt kungar, som befriar David, Sin tjänare, från det onda svärdet.
פְּצֵנִי וְהַצִּילֵנִי מִיַּד בְּנֵי נֵכָר אֲשֶׁר פִּיהֶם דִּבֶּר שָׁוְא וִימִינָם יְמִין שָׁקֶר:
Befria mig och rädda mig ur främlingars händer, vilkas mun talar tomhet och vilkas högra hand är en falskhetens högra hand.
אֲשֶׁר בָּנֵינוּ כִּנְטִעִים מְגֻדָּלִים בִּנְעוּרֵיהֶם בְּנוֹתֵינוּ כְזָוִיֹּת מְחֻטָּבוֹת תַּבְנִית הֵיכָל:
Ty våra söner är som plantor, uppvuxna i sin ungdom; våra döttrar är som hörnpelare, huggna som templets byggnad.
מְזָוֵינוּ מְלֵאִים מְפִיקִים מִזַּן אֶל זַן צֹאונֵנוּ מַאֲלִיפוֹת מְרֻבָּבוֹת בְּחוּצוֹתֵינוּ:
Våra förrådshus är fulla och ger gröda av alla slag; våra fårhjordar förökar sig med tusenden, ja, tiotusenden på våra ängar.
אַלּוּפֵינוּ מְסֻבָּלִים אֵין פֶּרֶץ וְאֵין יוֹצֵאת וְאֵין צְוָחָה בִּרְחֹבֹתֵינוּ:
Våra oxar är välgödda; ingen bräsch, ingen utvandring, och inget klagorop på våra torg.
אַשְׁרֵי הָעָם שֶׁכָּכָה לּוֹ אַשְׁרֵי הָעָם שֶׁיֲהוָה אֱלֹהָיו:
Lyckligt det folk som har det så; lyckligt det folk vars Gud är den Evige.