Tehillim

22

לַמְנַצֵּחַ עַל אַיֶּלֶת הַשַּׁחַר מִזְמוֹר לְדָוִד:

För dirigenten, till ajelet hashachar, en sång av David.

אֵלִי אֵלִי לָמָה עֲזַבְתָּנִי רָחוֹק מִישׁוּעָתִי דִּבְרֵי שַׁאֲגָתִי:

Min Gud, min Gud, varför har Du övergett mig? Du är fjärran från min frälsning och från min suckans ord.

אֱלֹהַי אֶקְרָא יוֹמָם וְלֹא תַעֲנֶה וְלַיְלָה וְלֹא דוּמִיָּה לִי:

Min Gud, jag ropar om dagen och Du svarar inte, och om natten tystnar jag inte.

וְאַתָּה קָדוֹשׁ יוֹשֵׁב תְּהִלּוֹת יִשְׂרָאֵל:

Men Du är helig; Du tronar på Israels lovsånger.

בְּךָ בָּטְחוּ אֲבֹתֵינוּ בָּטְחוּ וַתְּפַלְּטֵמוֹ:

Våra fäder förtröstade på Dig; de förtröstade och Du räddade dem.

אֵלֶיךָ זָעֲקוּ וְנִמְלָטוּ בְּךָ בָטְחוּ וְלֹא בוֹשׁוּ:

De ropade till Dig och de kom undan; de förtröstade på Dig och de blev inte besvikna.

וְאָנֹכִי תוֹלַעַת וְלֹא אִישׁ חֶרְפַּת אָדָם וּבְזוּי עָם:

Men jag är en mask och inte en man; en smälek bland människor, föraktad av folken.

כָּל רֹאַי יַלְעִגוּ לִי יַפְטִירוּ בְשָׂפָה יָנִיעוּ רֹאשׁ:

Alla som ser mig hånar mig; de spärrar upp sina läppar, de skakar på huvudet.

גֹּל אֶל יְהוָה יְפַלְּטֵהוּ יַצִּילֵהוּ כִּי חָפֵץ בּוֹ:

Han borde lägga sin förtröstan på den Evige, så ska Han rädda honom; Han ska frälsa honom, ty Han har behag till honom.

כִּי אַתָּה גֹחִי מִבָּטֶן מַבְטִיחִי עַל שְׁדֵי אִמִּי:

Ty Du drog mig fram ur moderlivet; Du gjorde mig trygg vid min moders bröst.

עָלֶיךָ הָשְׁלַכְתִּי מֵרָחֶם מִבֶּטֶן אִמִּי אֵלִי אָתָּה:

På Dig var jag förlitad alltifrån födseln; från min moders liv är Du min Gud.

אַל תִּרְחַק מִמֶּנִּי כִּי צָרָה קְרוֹבָה כִּי אֵין עוֹזֵר:

Var inte fjärran från mig, ty nöden är nära; ty ingen finns som hjälper.

סְבָבוּנִי פָּרִים רַבִּים אַבִּירֵי בָשָׁן כִּתְּרוּנִי:

Stora tjurar har omringat mig; de mäktiga i Basan omgav mig.

פָּצוּ עָלַי פִּיהֶם אַרְיֵה טֹרֵף וְשֹׁאֵג:

De spärrade upp sina gap mot mig, likt ett rivande, rytande lejon.

כַּמַּיִם נִשְׁפַּכְתִּי וְהִתְפָּרְדוּ כָּל עַצְמוֹתָי הָיָה לִבִּי כַּדּוֹנָג נָמֵס בְּתוֹךְ מֵעָי:

Jag är utgjuten som vatten, och alla mina ben har skilts åt; mitt hjärta är som vax, det smälter i mitt innersta.

יָבֵשׁ כַּחֶרֶשׂ כֹּחִי וּלְשׁוֹנִי מֻדְבָּק מַלְקוֹחָי וְלַעֲפַר מָוֶת תִּשְׁפְּתֵנִי:

Min kraft har torkat ut som en lerskärva, och min tunga klibbar vid gommen; och Du har lagt mig i dödens stoft.

כִּי סְבָבוּנִי כְּלָבִים עֲדַת מְרֵעִים הִקִּיפוּנִי כָּאֲרִי יָדַי וְרַגְלָי:

Ty hundar har omringat mig; en hop av ogärningsmän har omslutit mig, som ett lejon mina händer och fötter.

אֲסַפֵּר כָּל עַצְמוֹתָי הֵמָּה יַבִּיטוּ יִרְאוּ בִי:

Jag kan räkna alla mina ben. De ser på mig och fröjdar sig över mig.

יְחַלְּקוּ בְגָדַי לָהֶם וְעַל לְבוּשִׁי יַפִּילוּ גוֹרָל:

De delar mina kläder mellan sig och kastar lott om min klädnad.

וְאַתָּה יְהוָה אַל תִּרְחָק אֱיָלוּתִי לְעֶזְרָתִי חוּשָׁה:

Men Du, Evige, var inte fjärran; min styrka, skynda till min hjälp.

הַצִּילָה מֵחֶרֶב נַפְשִׁי מִיַּד כֶּלֶב יְחִידָתִי:

Rädda min själ från svärdet, min enda från hundens våld.

הוֹשִׁיעֵנִי מִפִּי אַרְיֵה וּמִקַּרְנֵי רֵמִים עֲנִיתָנִי:

Fräls mig från lejonets gap, som från vildoxarnas horn svarade Du mig.

אֲסַפְּרָה שִׁמְךָ לְאֶחָי בְּתוֹךְ קָהָל אֲהַלְלֶךָּ:

Jag ska förkunna Ditt Namn för mina bröder; mitt i församlingen ska jag lova Dig.

יִרְאֵי יְהוָה הַלְלוּהוּ כָּל זֶרַע יַעֲקֹב כַּבְּדוּהוּ וְגוּרוּ מִמֶּנּוּ כָּל זֶרַע יִשְׂרָאֵל:

Ni som fruktar den Evige, lova Honom; hela Jakobs säd, ära Honom, och frukta Honom, hela Israels säd.

כִּי לֹא בָזָה וְלֹא שִׁקַּץ עֱנוּת עָנִי וְלֹא הִסְתִּיר פָּנָיו מִמֶּנּוּ וּבְשַׁוְּעוֹ אֵלָיו שָׁמֵעַ:

Ty Han har varken föraktat eller avskytt den fattiges nöd, inte heller har Han dolt Sitt ansikte för honom; och när han ropade till Honom, lyssnade Han.

מֵאִתְּךָ תְהִלָּתִי בְּקָהָל רָב נְדָרַי אֲשַׁלֵּם נֶגֶד יְרֵאָיו:

Från Dig kommer min lovsång i den stora församlingen; jag infriar mina löften inför dem som fruktar Honom.

יֹאכְלוּ עֲנָוִים וְיִשְׂבָּעוּ יְהַלְלוּ יְהוָה דֹּרְשָׁיו יְחִי לְבַבְכֶם לָעַד:

De ödmjuka ska äta och bli mätta; de ska lova den Evige, de som söker Honom; era hjärtan ska leva för evigt.

יִזְכְּרוּ וְיָשֻׁבוּ אֶל יְהוָה כָּל אַפְסֵי אָרֶץ וְיִשְׁתַּחֲווּ לְפָנֶיךָ כָּל מִשְׁפְּחוֹת גּוֹיִם:

Alla jordens ändar ska minnas och vända om till den Evige, och alla folkens släkter ska böja sig ner inför Dig.

כִּי לַיהוָה הַמְּלוּכָה וּמֹשֵׁל בַּגּוֹיִם:

Ty riket tillhör den Evige, och Han råder över folken.

אָכְלוּ וַיִּשְׁתַּחֲוּוּ כָּל דִּשְׁנֵי אֶרֶץ לְפָנָיו יִכְרְעוּ כָּל יוֹרְדֵי עָפָר וְנַפְשׁוֹ לֹא חִיָּה:

De ska äta jordens allra bästa och böja sig ner; inför Honom ska alla som far ned i stoftet falla på knä, och Han håller inte sin egen själ vid liv.

זֶרַע יַעַבְדֶנּוּ יְסֻפַּר לַאדֹנָי לַדּוֹר:

Den säd som tjänar Honom; det ska berättas för kommande släkte om den Evige.

יָבֹאוּ וְיַגִּידוּ צִדְקָתוֹ לְעַם נוֹלָד כִּי עָשָׂה:

De ska komma och förkunna Hans rättfärdighet för det folk som ska födas, det som Han har gjort.