לֹא לָנוּ יְהוָה לֹא לָנוּ כִּי לְשִׁמְךָ תֵּן כָּבוֹד עַל חַסְדְּךָ עַל אֲמִתֶּךָ:
Inte åt oss, den Evige, inte åt oss, utan åt Ditt Namn ge ära, för Din godhet och för Din trofasthet.
לָמָּה יֹאמְרוּ הַגּוֹיִם אַיֵּה נָא אֱלֹהֵיהֶם:
Varför skulle folken säga: "Var är nu deras Gud?"
וֵאלֹהֵינוּ בַשָּׁמָיִם כֹּל אֲשֶׁר חָפֵץ עָשָׂה:
Men vår Gud är i himlen; allt vad Han vill, det gör Han.
עֲצַבֵּיהֶם כֶּסֶף וְזָהָב מַעֲשֵׂה יְדֵי אָדָם:
Deras avgudar är silver och guld, människohänders verk.
פֶּה לָהֶם וְלֹא יְדַבֵּרוּ עֵינַיִם לָהֶם וְלֹא יִרְאוּ:
De har mun men talar inte; de har ögon men ser inte.
אָזְנַיִם לָהֶם וְלֹא יִשְׁמָעוּ אַף לָהֶם וְלֹא יְרִיחוּן:
De har öron men hör inte; de har näsa men luktar inte.
יְדֵיהֶם וְלֹא יְמִישׁוּן רַגְלֵיהֶם וְלֹא יְהַלֵּכוּ לֹא יֶהְגּוּ בִּגְרוֹנָם:
Deras händer, men de känner inte; deras fötter, men de går inte; de ger inte ett ljud ur sin strupe.
כְּמוֹהֶם יִהְיוּ עֹשֵׂיהֶם כֹּל אֲשֶׁר בֹּטֵחַ בָּהֶם:
Som de skall de bli som gör dem, alla som förtröstar på dem.
יִשְׂרָאֵל בְּטַח בַּיהוָה עֶזְרָם וּמָגִנָּם הוּא:
Israel, förtrösta på den Evige; Han är deras hjälp och deras sköld.
בֵּית אַהֲרֹן בִּטְחוּ בַיהוָה עֶזְרָם וּמָגִנָּם הוּא:
Arons hus, förtrösta på den Evige; Han är deras hjälp och deras sköld.
יִרְאֵי יְהוָה בִּטְחוּ בַיהוָה עֶזְרָם וּמָגִנָּם הוּא:
Ni som fruktar den Evige, förtrösta på den Evige; Han är deras hjälp och deras sköld.
יְהוָה זְכָרָנוּ יְבָרֵךְ יְבָרֵךְ אֶת בֵּית יִשְׂרָאֵל יְבָרֵךְ אֶת בֵּית אַהֲרֹן:
Den Evige, som har tänkt på oss, skall välsigna; Han skall välsigna Israels hus; Han skall välsigna Arons hus.
יְבָרֵךְ יִרְאֵי יְהוָה הַקְּטַנִּים עִם הַגְּדֹלִים:
Han skall välsigna dem som fruktar den Evige, de små tillsammans med de stora.
יֹסֵף יְהוָה עֲלֵיכֶם עֲלֵיכֶם וְעַל בְּנֵיכֶם:
Må den Evige föröka er, er och era barn.
בְּרוּכִים אַתֶּם לַיהוָה עֹשֵׂה שָׁמַיִם וָאָרֶץ:
Välsignade är ni av den Evige, som har gjort himmel och jord.
הַשָּׁמַיִם שָׁמַיִם לַיהוָה וְהָאָרֶץ נָתַן לִבְנֵי אָדָם:
Himlarna är den Eviges himlar, men jorden gav Han åt människors barn.
לֹא הַמֵּתִים יְהַלְלוּ יָהּ וְלֹא כָּל יֹרְדֵי דוּמָה:
Inte skall de döda prisa Gud, inte heller alla som stiger ner i graven.
וַאֲנַחְנוּ נְבָרֵךְ יָהּ מֵעַתָּה וְעַד עוֹלָם הַלְלוּיָהּ:
Men vi skall välsigna Gud från nu och till evig tid, Halleluja!