אֲשֶׁר הֵנִיא עֲצַת גּוֹיִם וַיָּפֶר מַחְשְׁבוֹת עֲרוּמִים. בְּקוּם עָלֵינוּ אָדָם רָשָׁע נֵצֶר זָדוֹן מִזֶּרַע עֲמָלֵק. גָּאָה בְּעָשְׁרוֹ וְכָרָה לוֹ בּוֹר וּגְדֻלָּתוֹ נוֹקְשָׁה לּוֹ לָכֶד. דִּמָּה בְנַפְשׁוֹ לִלְכֹּד וְנִלְכַּד בִּקֵּשׁ לְהַשְׁמִיד וְנִשְׁמַד מְהֵרָה.
Han som omintetgjorde folkens råd och gäckade de listigas anslag. När en ond man reste sig mot oss, ett skott av övermod från Amaleks säd. Han skröt i sin rikedom och grävde en grop åt sig själv, och hans storhet snärjde honom som en fälla. Han tänkte i sin själ att fånga och blev själv fångad, han sökte att förgöra och blev snabbt förgjord.
הָמָן הוֹדִיעַ אֵיבַת אֲבוֹתָיו עוֹרֵר שִׂנְאַת אַחִים לַבָּנִים. וְלֹא זָכַר רַחֲמֵי שָׁאוּל כִּי בְחֶמְלָתוֹ עַל אֲגָג נוֹלַד אוֹיֵב. זָמַם רָשָׁע לְהַכְרִית צַדִּיק וְנִלְכַּד טָמֵא בִּידֵי טָהוֹר. חֶסֶד גָּבַר עַל שִׁגְגַת אָב רָשָׁע הוֹסִיף חֵטְא עַל חֲטָאָיו. טָמַן בְּלִבּוֹ מַחְשְׁבוֹת עֲרוּמָיו וַיִּתְנַכֵּר לַעֲשֹוֹת רָעָה.
Haman tillkännagav sina förfäders fiendskap och väckte broderhat mot söner. Och han mindes inte Sauls barmhärtighet, ty genom hans medlidande mot Agag föddes en fiende. Den onde planerade att utrota den rättfärdige, och den orene fångades av de renas händer. Godhet rådde över en förfaders misstag, den onde lade synd på sina synder. Han dolde i sitt hjärta sina listiga anslag och förställde sig för att göra ont.
יָדוֹ שָׁלַח בִּקְדוֹשֵׁי אֵל כַּסְפּוֹ נָתַן לְהַכְרִית זִכְרָם. כִּרְאוֹת מָרְדְּכַי כִּי יָצָא קֶצֶף וְדָתֵי הָמָן נִתְּנוּ בְּשׁוּשָׁן. לָבַשׁ שַׂק וְקָשַׁר מִסְפֵּד גָזַר צוֹם וַיֵּשֶׁב עַל הָאֵפֶר. חַטַּאת עֲוֹן אֲבוֹתֵינוּ. נֵץ פָּרַח מִלּוּלַב חֵן הֲדַסָּה עָמְדָה לְעוֹרֵר יְשֵׁנִים.
Han räckte ut sin hand mot Guds heliga, han gav sitt silver för att utplåna deras minne. När Mordekai såg att vreden hade gått ut och Hamans påbud utfärdats i Susa, klädde han sig i säck och band sig i sorg, han utlyste en fasta och satte sig i askan. Synden av våra förfäders missgärning. En hök blomstrade ur palmkvisten, Hadassas behag stod upp för att väcka de sovande.
סָרִיסֶיהָ הִבְהִילוּ לְהָמָן לְהַשְׁקוֹתוֹ יֵין חֲמַת תַּנִּינִים. עָמַד בְּעָשְׁרוֹ וְנָפַל בְּרִשְׁעוֹ עָשָׂה לוֹ עֵץ וְנִתְלָה עָלָיו. פִּיהֶם פָּתְחוּ כָּל יוֹשְׁבֵי תֵבֵל כִּי פוּר הָמָן נֶהְפַּךְ לְפוּרֵנוּ. צַדִּיק נֶחֱלַץ מִיַּד רָשָׁע אוֹיֵב נִתַּן תַּחַת נַפְשׁוֹ. קִיְּמוּ עֲלֵיהֶם לַעֲשֹוֹת פּוּרִים וְלִשְׂמֹחַ בְּכָל שָׁנָה וְשָׁנָה. רָאִיתָ תְּפִלַּת מָרְדְּכַי וְאֶסְתֵּר הָמָן וּבָנָיו עַל הָעֵץ תָּלִיתָ.
Hennes hovmän skyndade till Haman för att ge honom att dricka ormarnas raseris vin. Han stod i sin rikedom och föll i sin ondska, han gjorde en galge åt sig själv och hängdes på den. Alla jordens invånare öppnade sina munnar, ty Hamans lott vändes till vårt Purim. Den rättfärdige räddades ur den ondes hand, fienden gavs i hans ställe för hans liv. De fastställde för sig själva att fira Purim och att glädja sig varje år. Du såg Mordekais och Esters bön, Haman och hans söner hängde Du på galgen.