מִזְמוֹר לְדָוִד בִּהְיוֹתוֹ בְּמִדְבַּר יְהוּדָה:
En sång av David, när han var i Juda öken.
אֱלֹהִים אֵלִי אַתָּה אֲשַׁחֲרֶךָּ צָמְאָה לְךָ נַפְשִׁי כָּמַהּ לְךָ בְשָׂרִי בְּאֶרֶץ צִיָּה וְעָיֵף בְּלִי מָיִם:
Gud, Du är min Gud, jag söker Dig. Min själ törstar efter Dig; mitt kött längtar efter Dig, i ett torrt och uttorkat land utan vatten.
כֵּן בַּקֹּדֶשׁ חֲזִיתִיךָ לִרְאוֹת עֻזְּךָ וּכְבוֹדֶךָ:
Liksom jag såg Dig i helgedomen, så längtar jag att se Din styrka och Din härlighet.
כִּי טוֹב חַסְדְּךָ מֵחַיִּים שְׂפָתַי יְשַׁבְּחוּנְךָ:
Ty Din nåd är bättre än livet; mina läppar ska prisa Dig.
כֵּן אֲבָרֶכְךָ בְחַיָּי בְּשִׁמְךָ אֶשָּׂא כַפָּי:
Så ska jag välsigna Dig så länge jag lever; i Ditt Namn ska jag lyfta mina händer.
כְּמוֹ חֵלֶב וָדֶשֶׁן תִּשְׂבַּע נַפְשִׁי וְשִׂפְתֵי רְנָנוֹת יְהַלֶּל פִּי:
Som av utsökta rätter och fett ska min själ mättas, när min mun prisar med jublande sång.
אִם זְכַרְתִּיךָ עַל יְצוּעָי בְּאַשְׁמֻרוֹת אֶהְגֶּה בָּךְ:
När jag minns Dig på min bädd, begrundar jag Dig under nattens väkter.
כִּי הָיִיתָ עֶזְרָתָה לִּי וּבְצֵל כְּנָפֶיךָ אֲרַנֵּן:
Ty Du var min hjälp, och i Dina vingars skugga ska jag jubla.
דָּבְקָה נַפְשִׁי אַחֲרֶיךָ בִּי תָּמְכָה יְמִינֶךָ:
Min själ håller sig nära Dig; Din högra hand uppehåller mig.
וְהֵמָּה לְשׁוֹאָה יְבַקְשׁוּ נַפְשִׁי יָבֹאוּ בְּתַחְתִּיּוֹת הָאָרֶץ:
Men de som söker min själ för att ödelägga den, må de gå ner i jordens djup.
יַגִּירֻהוּ עַל יְדֵי חָרֶב מְנָת שֻׁעָלִים יִהְיוּ:
Må han överlämnas åt svärdet; de ska bli rävarnas byte.
וְהַמֶּלֶךְ יִשְׂמַח בֵּאלֹהִים יִתְהַלֵּל כָּל הַנִּשְׁבָּע בּוֹ כִּי יִסָּכֵר פִּי דוֹבְרֵי שָׁקֶר:
Och må kungen glädja sig i Gud; må alla som svär vid Honom berömma sig, ty lögnarnas mun ska tillslutas.